axinon

Förstår inte varför folk kan vilja en illa? Att man inte kan unna någon annan att må bra bara för att man själv inte gör det?
Var ute på 8an med Frida igår och tog en öl och tänkte ha lite trevligt när det kommer några grabbar fram och börjar snacka med oss. Först säger den ena till mig att jag har skitfula byxor på mej, den andra står bara och snackar skit om att arbete skapar frihet (arbeit macht frei) och den tredje viskar till Frida att jag bara har dreads för att jag vill ha uppmärksamhet. Jag blir inte ledsen för det som säger, jag menar jag tycker i alla fall att mina byxor är snygga och det är det som räknas (sen vet jag att det finns många andra som håller med mig), han som snacka om att arbete skapar frihet är ju uppenbarligen bara korkad och att jag har dreads för att jag vill ha uppmärksamhet är ju inte heller sant. Och allt det där säger ju egentligen mer om dom själva än vad det gör om mej. Men det jag blir riktigt förbannad över är att dom inte vill väl, att dom bara vill trycka ner mig för att själva känna sig bättre!
Ska man inte kunna gå ut och ta en öl och ha lite trevligt bara för att jag mår mycket bättre än dom andra som är ute? Nej tydligen kan dom inte unna mig det utan gör allt för att trycka ner mig!? Idioter..
Tyvärr verkar detta vara ett ganska typiskt Sandvikensyndrom, men får verkligen inte tro att man är något och vara trygg i sig själv här. Tur att jag ska flytta snart då. Ja jag har faktiskt sagt upp min lägenhet så senast den sista juni drar jag härifrån.
Men jag kan ju tacka dom puckade grabbarna för insikten att jag ska fan inte bo kvar i Sandviken.

Men för övrigt hade jag faktiskt en riktgit bra födelsedag (ja för jag fyllde år igår ifall det var någon som missat det ;). Även fast jag fick laga min frukost själv :P Men blev lite kaffe och kaka på bron tillsammans med Wilma innan det bar av till pappa i Storvik för att fixa en hälsolunch med soppa och salladsbuffé och panforte och solroskakor bakade med rörsocker istället för vitt socker till efterätt. Riktigt gott var det och var verkligen jättetrevligt med både släkt och vänner :)
Sen vart det ju som sagt 8an med Frida och efter det mötte vi upp Micke och drog hem och hämtade gitarren för att sedan traska upp på p-hus taket och spela gitarr och sjunga till kl 5 på morgonen. Supermysigt!
Och jag älskar verkligen att traska hemåt tidigt på morgonen efter ett äventyr och solen börjar gå upp och man är alldeles ensam. Det är nog faktiskt bland det bästa jag vet och jag minns ofta dom ögonblicken och lyckokänslorna som jag brukar ha just då.
Åh fler sånna nätter ska det blir!